Uppfart

De vanligaste alternativen:

• Vanlig betong: slät eller borstad, tät och stabil.
• Mönsterbetong: betong med stenmönster och färg, inga fogar.
• Marksten eller betongsten: läggs sten för sten, lätt att laga.
• Grus: enkelt men kräver påfyllning och krattning.

En bil väger mycket och belastningen samlas i hjulspåren. Om bärlagret är för tunt eller dåligt packat sätter sig ytan, och då spricker betong och stenar glider isär.

I Sverige kommer också tjälen. Vatten i marken fryser och lyfter ytan. Därför behöver uppfarten ett dränerande bärlager och fall så att vattnet rinner bort från huset.

Uppfarten ska luta bort från huset och vattnet ska ha någonstans att ta vägen – mot gräsmatta, dike eller en brunn. Berätta i förfrågan om det står vatten på din nuvarande uppfart, så kan företaget planera för det.

Gammal yta rivs, jord schaktas bort, markduk och bärlager läggs och packas i lager. Därefter läggs kantstöd och själva ytan. För betong tillkommer form, armering, gjutning och härdning innan bilen får köra på den.

Priserna skiljer sig mycket mellan jobb. Det här brukar styra:

• Ytans storlek – mät längd och bredd i kalkylatorn.
• Rivning och bortforsling av gammal asfalt, sten eller grus.
• Hur djupt det behöver schaktas.
• Valt material och mönster.
• Kantsten, brunnar och eventuell dränering.

Kontrollera var ledningar för el, vatten och fiber går. Fråga om uppfarten påverkar gatan eller trottoaren – då kan kommunen behöva kontaktas. Be om att offerten beskriver bärlagrets tjocklek, så att du kan jämföra olika företag rättvist.